Worth knowing Kvalitetspoäng: 70/100

Effekter och moderatorer av högintensiv intervallträning (HIIT) på fysiologiska anpassningar hos lagidrottare: en systematisk översikt och metaanalys

Scandinavian journal of medicine & science in sports · 2026

KeyS&C Strength and Conditioning

HIIT som tillägg till lagidrottsträning ger tillförlitligt förbättrade aeroba och anaeroba mått, men kroppssammansättningen förändras knappt och doseringsdata är explorativa.

sports-medicinestrength-conditioningathletic-trainingload-managementendurance-physiologysystematic-review

Studien

Systematisk översikt och metaanalys, 46 studier, n=1204 lagidrottare (olika idrotter, tränade/tävlande populationer).

Vad de fann

Att lägga till HIIT till regelbunden idrottsspecifik träning förbättrade VO2max (g=0,76, 95 % KI 0,61–0,92), maximal aerob effekt (g=0,43, KI 0,04–0,82), ventilatorisk tröskel (g=0,70, KI 0,53–0,88), Yo-Yo IR1-prestation (g=1,02, KI 0,76–1,28) samt Wingate peak (g=0,91, KI 0,67–1,16) och medeleffekt (g=0,70, KI 0,39–1,01). Effekterna på kroppssammansättning var oklara, och den modellerade VO2max-ökningen var ungefär 2,56 mL/kg/min vid ~5 veckor och 5,11 mL/kg/min vid ~10 veckor.

Studiedesign

Systematisk översikt och metaanalys (PROSPERO-registrerad) som sammanställer 46 primärstudier och 1204 idrottare med mixed-effects-modeller, vilket placerar den i toppen av evidenshierarkin för denna frågeställning, även om den bara är så stark som de underliggande studierna, varav de flesta är små träningsstudier på lagidrottare.

Metodik

Fem databaser, inklusive CNKI, genomsöktes (vilket minskar språk-/publikationsbias jämfört med översikter som endast inkluderar engelskspråkig litteratur), och effekterna sammanställdes med mixed-effects-modeller samt multivariabel metaregression för moderatorer. Abstraktet nämner ingen formell risk för bias-/GRADE-bedömning eller heterogenitetsstatistik (I2), vilket spelar roll eftersom träningsstudier inom detta fält sällan är randomiserade med dold allokering, aldrig kan blinda deltagare eller tränare för ett HIIT-block, och ofta har små urval samt kort, varierande uppföljning. Metaregressionsfynden (duration, återhämtning) flaggas uttryckligen av författarna som associationer på studienivå, vilket riskerar ekologisk felslutning och inte bör tolkas som individuella dos-respons-kausaleffekter.

Granskningen

De aeroba och anaeroba effekterna är både statistiskt och troligen kliniskt meningsfulla: en ökning av VO2max med 5 mL/kg/min över 10 veckor är en prestationsrelevant förändring för en lagidrottare, och Yo-Yo- och Wingate-effekterna är stora enligt konventionella Hedges g-riktvärden. Observera att jämförelsen genomgående är HIIT som tillägg till regelbunden idrottsspecifik träning jämfört med den träningen ensam, så dessa är additiva belastningseffekter, inte ett utbyte, vilket spelar roll när man vägar den totala träningsbelastningen för en idrottare som redan tränar. Nollfyndet gällande kroppssammansättning och den uttryckliga försiktigheten kring moderatoranalyserna innebär att detta mestadels bekräftar vad praktiker redan antog om HIIT snarare än att etablera nya kausala programmeringsregler.

Begränsningen

Ingen angiven risk för bias-gradering eller heterogenitetskvantifiering i abstraktet, och sambanden mellan programegenskaper (duration, återhämtning) är korrelationer på studienivå, inte testade inom studier; en kliniker skulle behöva fulltextens RoB-/GRADE-tabeller och I2-värden innan man litar på de specifika doseringssiffrorna.

Referensstudie

Detta bygger vidare på den långvariga litteraturen om HIIT inom lagidrott som härstammar från arbete som Helgerud et al.s aeroba intervallträning hos fotbollsspelare och efterföljande metaanalyser om HIIT och konditionsförmåga inom lagidrott (t.ex. Rosenblat et al.), genom att kvantifiera effektstorlekar och testa duration/återhämtning som moderatorer snarare än att kullkasta tidigare konsensus.

Vad du gör på måndag

Behåll HIIT-block i konditionsprogram för lagidrott för aeroba och anaeroba vinster, men kom ihåg att evidensen gäller HIIT som tillägg till normal träning, inte som ersättning för den, så följ den totala veckovisa belastningen, särskilt under säsong, snarare än att stapla på HIIT okritiskt. Sälj inte in HIIT som ett verktyg för kroppssammansättning, och betrakta de specifika doserings-siffrorna för duration/återhämtning som hypotesgenererande snarare än en ny förskrivningsstandard.

In practice

Detta gäller tränade eller tävlande lagidrottare (fotboll, basket, rugby, hockey och liknande) som redan genomför regelbunden idrottsspecifik träning, samt idrottare i sen fas av återgång till prestation som behöver ett aerobt/anaerobt tillskott innan full återintegrering. På S&C-golvet, bygg HIIT-block på ungefär 5 till 10 veckor med kort återhämtning mellan repetitioner för att maximera den aeroba effekten, men behandla det som additiv belastning utöver befintliga pass, så följ den totala veckovolymen, särskilt under säsong, snarare än att lägga till det okritiskt, och utlova inte förändring i kroppssammansättning från HIIT ensamt, det är ett samtal om styrka och nutrition. I klinik, när en idrottare är smärtfri och klarerad för hög intensitet, är HIIT-liknande konditionsträning en rimlig, evidensbaserad brygga tillbaka till full träning, och effekten verkar likna sig oavsett kön, även om de specifika siffrorna för duration och återhämtning är korrelationer på studienivå, så individualisera och följ upp responsen snarare än att följa dem som en fast förskrivning.

Läs primärkällan ↗

De fem studier som spelar roll — varje vecka, gratis.

Vi läser hela litteraturen inom idrottsmedicin, rehabilitering och prestation och granskar de studier som är värda din tid.

Få det gratis veckobrevet

Relaterade granskningar

Läs på ditt språk: English · Français · Deutsch · Español · Italiano · Nederlands · Dansk · Svenska